Vissa eftermiddagar förgylls av småsaker. Idag skulle jag köpa frimärken till våra föreningsbrev. Det är ju årsmötestider och kallelser ska skickas ut. Glad i hågen gick jag till posten, som numera inte heter vare sig Posten eller Företagsposten, utan helt enkelt Pressbyrån och skulle inhandla xx antal frimärken för föreningsbrev. Tror ni jag fick det? Nej, det fick jag inte. Tror ni det var upplyftande? Nej, det var det inte. (Nu börjar jag låta som Björn Rosenström som vill köpa en helt vanlig muffins på kondiset men blir hänvisad till en macka med pastej...Han blev också arg men till skillnad från mig så var han utsatt för ett practical joke...)
Jag fick inte köpa frimärken på posten! Grrrr! Om jag nu nödvändigtvis skulle ha frimärken skulle jag få köra bort till Postens FöretagsCenter. Där kunde jag, om jag verkligen kunde visa att jag inte representerar en affärdrivande och vinstgivande verksamhet, få köpa frimärken för 4,80 stycket. Skulle politiska partier vara affärsdrivande och vinstgivande? Korkat. Man bedriver demokratiskt arbete. Det ger inga pengar. "Är det konstigt att man längtar bort nån gång?" som Lena Andersson sjöng. Är det konstigt om man delar ut alla breven själv i ren ilska? Nej. Men det tar tid. Dumma, dumma, politikerföraktande posten.... Nu väntar breven på vårt sammanträdesbord. Utan frimärken. Fler fötter än mina får springa runt och dela ut dem de närmaste dagarna. Suck.
Sedan skulle jag kolla om min hatt var färdiglagad. Jag köpte den hösten 2005 inne på hattaffären på Kaggensgatan och nu hade en söm gått upp. Antingen har mitt huvud vuxit eller så var det dålig tråd. Nåväl, den var klar och alldeles hel igen. När jag skulle betala så fick jag höra "Nej, det här bjuder jag på"! Vilken service! Alltså, du som går i hattköpartankar: Köp hatt på Kaggensgatan!
Minsann, humöret repade sig tack vare denna goda service. Synd att Posten inte har samma attityd. Resultatet blir ju att man köper fler hattar men skickar färre brev. Och det lär ju inte Posten bli mer glad i hatten för.
2 kommentarer:
Hattaffären du syftar på är DIV va? Och ligger där (m) brukade bo?
Förresten, har ni i (v) inte frankeringsmaskin? ;)
Ja, det är rätt hattaffär. (V)i bor precis bredvid. Tänk att vi kunde bo så nära (m) utan att slåss en enda gång! ;-)
Jo, jag tror att vår distriktsorganisation har frankeringsmaskin, men inte vi i lokalföreningen. Här är det stämpel eller frimärke som gäller. Eller, som idag, cykel!
Skicka en kommentar