Insändarreplik publicerad i Östra Småland den 26 juni 2018 och Barometern den 29 juni 2018

Det finns inga genvägar till ett tryggt samhälle. Trygghet
skapar vi med öppenhet, kärlek, omsorg och medmänsklighet, genom att se
varandra och genom att hjälpa varandra att bygga vår samvaro gemensamt. Att tro
något annat är att bedra sig själv, och det är i och för sig något av
Sverigedemokraternas egen paradgren.
Det goda samhället kan aldrig byggas på hat och rädsla, ändå
är det exakt detta som SD försöker sig på gång på gång. Det handlar om att
underblåsa otryggheten under förespegling att bygga trygghet, om att använda
tvångsåtgärder för att skapa frihet och om att stänga våra hjärtan för den som
behöver hjälp men kalla det för omsorg. Vi känner igen resonemangen, både från
verkligheten under nazismens och fascismens Europa och från litteraturen i
Orwells och Boyes dystopier 1984 och Kallocain. Orden ändrar innehåll när de
omsätts i praktisk handling. Lag och ordning blir rättsosäkerhet och trygghet
blir järnrör.
Det som skrämmer är att retoriken verkar gå hem. Vi har ett
växande främlingsfientligt parti som inte vet vad demokrati är och som inte
skulle sky några medel att avskaffa såväl demokrati som minoritetsskydd om
partiet får chansen. Jag kommer att göra vad jag kan för att motverka en sådan
utveckling, och jag hoppas att vi blir många fler.
Vi måste helt enkelt tro på människan, på hennes vilja att
göra gott och rätt och gemensamt bygga vidare därifrån. Det är det enda som kan
ge oss en trygg utveckling som håller på lång sikt. Effekten av SDs resonemang
är att jämställa med metoden att motverka klimatuppvärmningen genom att öppna
kyl- och frysdörrarna i köket. Man kan nog uppleva att det blir svalare de
första sekunderna, men åtgärden kostar definitivt mer än den smakar och är
direkt kontraproduktiv.
Ta hand om varandra därute! Det är den devis vi i första
hand måste leva efter. Det betyder långt mer än vi tror.
Birgitta Axelsson Edström, Feministiskt initiativ Kalmar
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar