måndag, oktober 19, 2015

Inget rum i härbärget

Jag har i dagarna fått ta emot två ungefärligt likalydande brev. De handlar om möjligheter att skaffa fram temporära boendemöjligheter för flyktingar i ett akutläge. Det ena kom från biskopen i Växjö stift, det andra kom från HSB. Då jag är förtroendevald och medlem på båda ställena och även anställd på det ena så blir jag involverad. Hur kan vi hjälpas åt för att lindra de mänskliga tragedier vi bevittnar? Tiden är knapp. En inventering ska göras skyndsamt.

Kyrkan svarade blixtsnabbt. Det finns möjligheter, och det är jag glad över. Vi måste ju alla hjälpas åt! Ja, jag vet att det snart är jul. Jag vet att det snart är dags att umgås mellan vänner och generationsgränser, att vi vill kunna övernatta i varandras närhet och att julen ska vara lugn och trivsam och helst utan störningsmoment. Men, hur fridfullt firande kan det bli i idyllen om man samtidigt vet att det finns människor i närheten som saknar både tak över huvudet och en torr madrass att sova på och som inte har möjlighet att få mat i magen?

Vi måste som sagt hjälpas åt. Det kan kosta en del i bekvämlighet, men det ger mer tillbaka. Jag vet att det säkert finns de som ställer upp med en baktanke att få goda vitsord i media eller en snabbgloria kring skallen, men just nu så bryr jag mig inte om det. Huvudsaken är att vi kan hjälpas åt för att lindra nöden. Resten får vi ta sen, om så krävs.

"... ty det fanns inget rum för dem i härbärget"


Inga kommentarer: