"Jag är en människa"

Jag bad om ett dricksglas med vatten
Du gav mig en jord oceaner
Jag bad om ett ljus i mitt mörker
Du tände miljarder av stjärnor
Jag bad om din andes vindar
i stiltjen från vaggan till graven
Då fyllde du upp mina segel
med urkraften av en orkan

Jag är en människa
Jag äger ingenting
Jag är en människa
Men ändå allt

Jag bad dig om värme och kärlek
Då gav du mig någon att älska
Jag bad om ett tröst i mitt tvivel
Du fyllde mitt skötbord med joller
Jag bad dig om framtid och löften
visioner och mod mitt i livet
Då gav du mig vinter med vårdoft
då gav du mig sommar och höst

Jag är en människa
Fattig bland fattiga
Jag är en människa
Oändligt rik

(Tomas Boström)

En härlig bossanova som jag har sjungit och spelat många gånger med ett budskap som håller. Mitt i en värld av mörker och kyla, av människor som sviker, av hård politik som många gånger varken är människovärd eller människovänlig så kan man behöva se sig själv i ljuset av det som faktiskt ändå är värt att betänka: Vi är människor och har tillgång till en otrolig rikedom i form av liv, livsmiljö, kraft, kärlek, skönhet, kreativitet och medmänsklighet. Och ännu mer.

Sen må världen vara orättvis, och vi ska göra allt för att rätta till det. Vi misshandlar vår jord, och det måste vi sluta med. Vi behandlar varandra illa, och det kan vi aldrig acceptera utan jobba bort. Vi är ändå människor med allt vad det innebär i form av vilja och möjligheter, och ingen ska ta vårt människovärde ifrån oss.