Igår var en hektisk dag. Det kanske man förtjänade efter en lördag helt utan förpliktelser, det kan medges. Efter spelning i kyrkan var det dags att inviga skateboardytan och den nya konstgräsplanen på Södra utmarken. Det var iskallt och högtalaren vägrade att fungera, men det hela avlöpte rätt väl ändå. Snacka om att man blir imponerad av ungdomarna som kan det där med skateboard! Nu har de, äntligen och efter oerhört skämmigt lång tid, fått en yta där de kan träna, och det känns i alla fall bra. Även om det har gått trögt att skaffa fram något så gick det fort på slutet. Konstgräset kommer förhoppningsvis att komma väl till pass för många fotbollslag som nu får bättre möjligheter att träna utanför säsong. Jag tror inte att så himla många kommer att sakna den stenhårda gamla grusplanen i alla fall. Det här är ett steg på vägen mot ökad folkhälsa och ökade möjligheter till fysisk aktivitet i Kalmar.
Sedan började det dra ihop sig till allsvensk fotboll. Goe liberalen och jag bevittnade AIK-tåget när det rullade in på stationen, såg hur supportrarna vällde ut och satt mitt i smeten i bilen på Larmtorget när gatorna fylldes av folk och bengaliska eldar. Var det roligt? Nej. Var det spännande när en supporter började banka på min bil medan vi satt i den? Nej. Var det kul att se 140 poliser och otaliga polispiketer snurra runt i stan? Nej. Det var BARA olustigt. Och inte blev det speciellt angenämt att gå på fotboll med den inramningen. Det som kändes mest var en bitter smak i munnen. Det här hade INGET med idrott att göra. Det som hände på plan kändes som en bisak.
Men GRATTIS Kalmar FF till stora silver! Det är tråkigt att jag inte kunde glädjas mer med er. Det kan vi tacka inramningen för.
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar