Skolans resa bakåt i tiden fortsätter med stormsteg under rottingmajorens ledning. Ordningsbetyg, skriftliga omdömen/betyg för sjuåringar och allmänt hårdare tag har nu kompletterats med direktiv till en "ny" gymnasieskola. Den är inte ny. Den är många decennier gammal.
Tre olika gymnasieutbildningar, en som ger högskolebehörighet (för elever som ska läsa vidare), en som ger en yrkesexamen (för elever som vill jobba) och en som leder till lärlingsarbete (för elever som tröttnat på hela skolan). Låter det bra? Låter det lika bra när man betänker att eleverna ska göra dessa val samma år som de fyller sexton? Hur målmedveten var du själv i den åldern?
Ett annat argument som borde bita mer på Janne Björkris är att självaste näringslivets företrädare så sent som i höstas ställde sig negativa till en sådan utveckling av skolan. Det svenska näringslivet behöver nämligen hög kompetens hos sin arbetskraft. Här sänker man tvärtemot kraven.
Jag förstår att elever i skolministerns värld borde veta vad de vill redan när de är tonåringar. I min värld är det inte lika självklart. Tänk så många förmågor vi hade gått miste om, och så många rika liv som människor hade gått miste om, om inte möjligheten att utvecklas efter tonårstiden hade funnits. Men det är klart, såna utvecklingskarriärer passar väl inte in i skolministerns mall.
Vi inom vänstern brukar beskyllas för att inte se till individuella skillnader. Det är fel. Vi vill ge alla en chans. Frågan är hur mycket plats det finns för individerna i rottingmajorens skola?
3 kommentarer:
Den som läser ett yrkesprogram kan fortfarande välja att läsa de teoretiska ämnena, om så önskas.
Dessutom kommer man ha rätt att läsa in dessa ämnen på Komvux efter avslutad yrkesexamen om man vill.
Den individ som inte har intresse av att läsa vidare på högskolan har nu ett alternativ. Och om sagda individ ångrar sig finns alltså möjlighet att ändå läsa in de ämnen som behövs.
Det tycker jag låter som en individanpassad reform.
"Vi inom vänstern brukar beskyllas för att inte se till individuella skillnader. Det är fel. Vi vill ge alla en chans."
Ger man alla en chans genom att ge alla samma chans? Knappast. Vi har olika förutsättningar. Björklunds förslag ger alla en chans genom att erbjuda olika möjligheter.
Det blir helt enkelt fler chanslösa elever med er och sossarnas skolpolitik. Det har vi sett de senaste åren.
Nu gäller det att inte vara historielös. Vart den vänsterinriktade utbildningspolitiken har lett vet vi. Till ökad utbildningsnivå och till att möjligheter har skapats att läsa vidare även om man inte har rika föräldrar. För att nu bara nämna ett par exempel. Självklart behöver vi göra mer, något annat har jag aldrig sagt.
Den nuvarande gymnasieskolan har sina brister, men de nya direktiven leder åt fel håll. Förresten, är det inte utredningsdirektiv det handlar om och inte ett färdigt förslag? Om det senare gäller behöver det ju egentligen inte utredas alls. Jag antar dock att man vill komma undan den politiska diskussionen och förankringen så enkelt som möjligt och bara köra igenom sin politik. Skillnaden mellan direktiv och utredning har i det här fallet blivit hårfin. Är det inte maktfullkomligt så vet inte jag vad som är det.
Jag jämför med den utdragna process som fördes under förra mandatperioden med både skollag och gymnasiereform, just med tanken att man skulle få fram breda förslag som skulle hålla över tid. Minnet är kort minsann.
Hur du överhuvudtaget kan karakterisera den nuvarande gymnasieskolan som "samma chans" är totalt obegripligt. Den är differentierad. Det ser man enkelt om man bara tittar lite närmare.
Snabb att svara som alltid!
Historielöshet? Ja, tar vi en titt tillbaka så ser vi att svenska skolelever halkar efter - och att det inte alltid har varit så.
Dessa förslag har Björklund och (fp) lagt många gånger, nu har vi möjligheten att genomföra den politik vi gick till val på.
Direktiven är ramen för utredaren - det här vill vi ha, hur får vi till det på bästa sätt? Inte helt olikt "Kommunen vill sälja Salve. Utred hur det ska kunna lösas"...
Ett praktexempel på maktfullkomlighet stod ju förre skolministern för, när han fick Skolverket att dra tillbaka en rapport, bara för att resultatet inte passade ideologin. Hur är det med det egna minnet?
Det finns inget parti som diskuterat och debatterat skolfrågan lika mycket som (fp) de sista åren. Vi kommer fortsätta med det, du behöver inte vara orolig för att vi tänker kringgå den politiska diskussionen.
Ni och (s) har ju inte direkt varit effektiva i arbetet med att ta fram en ny skollag. Hur många gånger havererade det?
Om du anser att dagens gymnasieskola är diffrentierad och att det är bra att den är det, då borde du ju välkomna Björklunds förslag.
Skicka en kommentar