Så var man åter hemma i Kalmars snöblask efter två dagars halländsk vår. Vi hade ett lunch-till-lunchmöte med jämförelsekommunernas kulturnämndspresidier och förvaltningschefer. Nyttigt och informativt. Vi diskuterade bland annat kulturens och kreativitetens roll för tillväxten samt kulturens villkor och möjligheter idag. Vi fick oss också ett studiebesök till livs på Halmstads nya vackra bibliotek, en skapelse med massor av stål och glas som aspirerar på design- och arkitekturpris. Jag förstår ambitionen. Det är snyggt.
Det tar fem timmar att åka de dryga 25 milen till Halmstad med tåg. Den här årstiden är det vanskligt att sätta sig i bil. Bland annat av det skälet förordade jag kollektivtrafiken. Nu blev det vårväder, så gissa om två av mina reskamrater har passat på varje möjlighet att pika för det valet. Ändå gjorde vi rätt. Efter att jag såg Al Gores film om klimathotet i november ligger nämligen alltid det dåliga miljösamvetet på lur i bakhuvudet. När det går att åka kollektivt så ska man göra det. När det gäller miljön har vi nämligen alla ett ansvar. Ingen kan göra allt, men alla kan göra lite. Den här gången betydde det längre restid, och det kan man bjussa på tycker jag i utbyte mot en liten liten gnutta mindre förstörd moder Jord.
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar