Hoppla!

Hemma igen på ostkusten från Bohuslän. Det var en vecka värd att minnas, inte minst för att det var den allra första sommarsemestern med min nya vänsterliberala familj! Solen har väl aldrig varit så generös och värmen ska vi bara inte tala om. Jag som har tillbringat så gott som samtliga semestertrippar som barn på Klädesholmen kan inte minnas att jag nånsin har badat där i 22-gradigt vatten och att jag har längtat efter vind. Så var det denna gång. Liberalen och hans son fick ett västkustvälkomnande som ingen hade väntat sig. Klädesholmen visade sin allra bästa sida! Det var riktigt skönt, men det är också skönt att vara hemma med hjälp av den goe liberalens gamla trotjänardragare Saab. Vi kom hem i lördags och tillbringade sedan söndagen i tvättstugan. Mindre skönt, men dock nödvändigt. Trasmattorna hänger på tork hemma hos mina föräldrar och ska snart lysa upp våra golv med pånyttfödda klara färger fria från smulor och damm.

Här hemma har det hänt en del. Kalmar FF har vunnit lite till, stadens gräsmattor är gula (dock inte Fredriksskans!) och kommunen har rekryterat nya chefer på flera positioner rapporterar lokala media. Jag önskar dem lycka till! Att arbeta i politiskt styrda organisationer på den nivån är ganska komplicerat. Kraven på öppenhet, demokrati och följsamhet är höga. Jag hoppas att vi som har politiska förtroendeuppdrag visar oss vuxna att hantera nya chefer (och även "gamla") på ett sätt som befrämjar verksamheten. Annars kan det bli som det var på Liseberg förra fredagen. Stora snurren och helt upp och ner. Det är roligt, för att inte säga himla roligt, när man är på ett nöjesfält, fråga goe liberalen....;-), men i den reella kommunala verkligheten är det nog lätt att hålla sig för skratt. Alltför höga hästar för förtroendevalda kan ge såväl svindel som en öm rumpa. Hoppla!