Det var inte längesedan vi kunde läsa att Vänsterpartiet
i Kalmar inväntar nya resurser i form av statsbidrag för att kunna satsa dem på
kommunens välfärd. Osthyvelsbesparingarna i mångmiljonklassen för de största
verksamheterna inom omsorg och skola är ett resultat av borgerlig politik hette
det då. Vänstern ställde hoppet till en vårproposition som skulle få staten att
öppna plånboken och rädda Kalmars välfärd.
Nu går ledningen för den nya omsorgsnämnden, företrädare från S, C och V, ut och säger att det inte finns något resursproblem i äldreomsorgen. Det läggs redan tillräckligt med pengar där säger även V-företrädaren som plötsligt har bytt åsikt. Det som är problemet är ”strukturen”. Man jämför sig med landets övriga kommuner och ser att andra lägger mindre pengar än Kalmar på äldreomsorg.
Nu går ledningen för den nya omsorgsnämnden, företrädare från S, C och V, ut och säger att det inte finns något resursproblem i äldreomsorgen. Det läggs redan tillräckligt med pengar där säger även V-företrädaren som plötsligt har bytt åsikt. Det som är problemet är ”strukturen”. Man jämför sig med landets övriga kommuner och ser att andra lägger mindre pengar än Kalmar på äldreomsorg.
Det är dags att börja betänka vad man jämför sig med. Hur
ser ”strukturen” ut i övriga kommuner? Hur är fördelningen privata och
vinstdrivande aktörer relativt kommunala? Privata aktörer har generellt sett lägre
kostnader, det vet vi. Vidare, på vilket sätt är övriga kommuner föredömen i
fråga om värderingen av arbetet? Kalmar har ett jämförelsevis högt löneläge,
men det kanske också är ett ”strukturfel”?
Jag efterlyser en verklig uppvärdering av omsorgsarbetet!
Det är till största delen kvinnor som utför det, och det är närapå skamligt att
gång på gång begära att redan hyperstressade undersköterskor ska springa
snabbare och jobba effektivare, precis som om det handlar om monteringsarbete
vid ett löpande band. Det är ju människor det handlar om, människor som har
stora behov av omsorg och människor som har stora behov av att känna att de kan
ge den.
Efter debattartikeln från omsorgsnämndens majoritet så
vet vi i varje fall en sak: Kommer det nya pengar från staten så tillfaller
inte en krona äldreomsorgen. Där finns ju inget ”resursproblem”. Jag säger
något annat: Det behövs absolut mer resurser! Vad vi dock inte behöver är en
majoritet utan rättviseambitioner, som inte klarar av att formulera och än
mindre genomföra en feministisk politik, och en kommunal budget som kräver
ständiga besparingar på våra allra viktigaste områden. Det behövs mer än vackra
ord till intet förpliktigande och utan innehåll!
Birgitta Axelsson
Edström
Talesperson
Feministiskt initiativ Kalmar län
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar