Insändare i Östra Småland den 25 augusti 2017
Jag var med om att efterlysa en saklig debatt inför
kyrkovalet den 17 september. Vad jag fick var tystnad med ett enda undantag: En
frustrerat utrusande Dag Sandahl, förvillande lik Don Quijote på Rosinante, som
ägnar sig åt att slåss mot egenfabricerade väderkvarnar medelst kränkningar och
personangrepp. Det är sorgligt ur en lång rad perspektiv, inte minst ur kyrkans
eget.
 |
| Östra Småland 24 aug 2017 |
Innan den här fruktlösa debatten avslutas så måste jag å Dag
Sandahls vägnar be mina vänner i EFS, Vasakyrkan och Vänsterpartiet om ursäkt.
Ingen av er har ett enda uns med den här diskussionen att göra. Orsaken till
att ni blev indragna vet jag inte, och inte tror jag att ni får en förklaring
från Sandahl heller, men fel var det.
Don Quijote blev med tiden mer och mer sympatisk, kanske för
att han hade en jordnära väpnare vid sin sida. Dag Sandahl saknar troligen en klok
Sancho Panza att lyssna på. Det kan antingen bero på att det är tomt vid hans
sida eller helt enkelt så vill han inte höra de ord som sägs. Det kanske är
därför hans utveckling på sympatifronten i det här meningsutbytet går i motsatt
riktning. Som bekant så måste man lyssna ibland, speciellt i demokratiska
sammanhang. Man lär sig inget av att bara höra sig själv prata.
Det är val i Svenska kyrkan den 17 september. Jag hoppas att
så många medlemmar som möjligt använder sin rösträtt. Den allra största delen
av kyrkans verksamhet är nämligen vitt skild från den kränkande och djupt sårande
debattnivå som karakteriserar Dag Sandahls retorik. Det finns gott om andra
alternativ att välja på. Öppen kyrka – En kyrka för alla, den grupp jag tillhör
och som vill debattera sakligt och respektfullt, är ett av dem.
Birgitta Axelsson Edström, kandidat för Öppen kyrka – En
kyrka för alla
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar