måndag, april 17, 2017

Annandag påsk...

Det är kväll på annandag påsk. Påskveckan är inledd. Jesus är uppstånden. Gud har visat att det onda vi gör, det onda som sker hela tiden, inte har sista ordet. När stenen rullades undan försvann också det som hindrar vårt eviga liv. Döden är besegrad och ondskans makt är tillintetgjord. Det som står i vägen mellan oss och Gud är förintat. Det här är själva kärnan i den kristna tron: Skulden är betalad, segern är vunnen och vi får ta emot gåvan, inte för något vi är eller har gjort utan bara tack vare nåden. Vi får vila i den. Idag, på annandag påsk, handlar evangelietexten om att Jesus visar sig för lärjungarna på olika sätt. De reagerar så klart på skilda sätt inför det, precis som vi människor idag är olika och reagerar olika. Några tvivlar, någon vill se konkreta bevis. Men det viktiga är: Oavsett deras reaktioner så stannar Jesus kvar. Han delar stunden med dem, inte på grund av att de tror på honom utan för att han älskar dem. Mötet med den uppståndne gav energi processen som började med kvinnorna som såg den tomma graven och som sedan berättade vad som hänt, åt den kristna missionen och åt kyrkans framväxt. Tack för nåden och tack för kärleken!!!

Jag har inte direkt bott i kyrkan den här påskhelgen. Det har flera orsaker. Förra året gick min älskade pappa bort på dymmelonsdagen. Påsken förflöt i en enda dimma. När stilla veckan inleddes i år så kom den känslan tillbaka. Det har varit svårt och tungt. Vi var ändå i kyrkan i torsdags på Getsemanestund och fick inleda helgen med en stunds eftertanke. Igår på påskdagen var vi bjudna till min syster Gunilla med familj i Växjö på middag och förmiddagen, när de flesta påskdagshögmässor firades, tillbringade vi alltså på tåget istället. På hemvägen var det förseningar (ingen är ju förvånad) så då fanns heller ingen tid till kyrkbesök. Idag har vi haft bonusbarnbarnet med föräldrar och morbror på middag och då är det andra mattider som gäller än de som vi brukar ha under lediga lata dagar ;) Men det har varit härliga dagar med chanser till att ta igen umgängestid som har försummats av olika skäl. Jag tror att Gud förstår och vill att vi ska ha kontakt med nära och kära. När vi dessutom blev bjudna på himmelsk god mat på Nebulosavägen i Växjö så kan det ju helt enkelt inte vara fel. Syrran, snällare än någon annan, hade stått och gjort vegetariska biffar med svarta bönor från grunden bara för att jag skulle få något speciellt, och de biffar som blev över ligger nu i vårt kylskåp och ska avnjutas till lunchen i morgon när jag behöver paus från skrivandet. Jag kommer dock att sakna den varma såsen med fetaost och soltorkade tomater... Det är liksom ingen idé att jag försöker efterhärma hennes kokkonst. Det är dömt att misslyckas redan innan man tänker tanken. Det får bli grönsaker och kall yoghurt istället. Sådant kan jag i varje fall plocka fram ur frysen och kylen utan att hinna förstöra det. Det är bra att kunna inse sin begränsning ibland... Det är ju bara Gud och Guds kärlek som är gränslös (och kanske den mänskliga dumheten om man nu ska raljera lite över hur vår värld ser ut).

Det har alltså blivit en helg med mycket samvaro med de nära och kära trots att dotter Emmy inte har varit hemma utan varit iväg och besett Tysklands sagomiljöer på nära håll. Snöigt har det också varit, till de flestas stora irritation men till min glädje. Nu kommer vardagen åter (plus vårvärmen så småningom, det vet jag), och med den studier samt konserter med oss i Vox Communis. Du kommer väl? Entrépriset är 150 kr och de pengarna går rakt ner i fickan på Hungerhjälpen. Såväl St Birgittakyrkan som Köpings kyrka ställer sina lokaler till förfogande utan hyra för våra välgörenhetskonserter på temat Om våren och kärleken. Det finns bara vinnare på det konceptet! Hungerhjälpen kan hjälpa fler, vi i körerna får tillfällen att sjunga och du som åhörare får både sjunga med och lyssna. Dessutom får vi mötas i en vänlig atmosfär och så blir vi gladare allihop eftersom sång och musik byggs av glädje! Välkommen!



Inga kommentarer: