onsdag, december 14, 2016

Feed the world...

Jag tog en sväng på ett köpcentrum i staden under eftermiddagen. En del livsmedel behövde handlas och lite julklappar har jag kvar på listan att bocka av. När jag ändå var där så gick jag in på onödighetsprylaffären, ni vet en sån där affär som så gott som uteslutande säljer onödiga ting som man inte har en aning om att någon behöver och som de flesta av oss aldrig kommer att behöva heller. Jag gick inte in för att handla, utan mest för att ta en sväng bland festglasögon med tomteskägg, helgonglorior, diverse pappaskar, batteridrivna fjärrstyrda ormar och grytunderlägg av tuggat bröd.

Medan jag gick där så skvalade musiken som brukligt är i högtalarna. Det är julhandel nu vilket betyder julmusik hela tiden. Den här gången lät den så bekant. Det var Do they know it's Christmas med Band Aid, stödplattan som spelades in av engelska musiker 1984 till förmån för offren för svälten i Etiopien och som framfördes under Live Aid.

Omslaget till skivan då låten spelades in 2004, 20 år efteråt.
Först då köpte jag den.
Jag var tvungen att stanna till. Insikten slog mig rätt in i mellangärdet. Vad håller vi på med? Det överflöd som omgav mig där i affären, vilken nytta gör det? Gör mina inköp där att behövande som saknar mat för dagen och tak över huvudet får det ens en promille bättre? Kan vi hushålla bättre med våra resurser så att de räcker åt alla? Vi borde, för att citera Ingmar Olsson: Dela vårat bröd.

Jag gick ut ur affären. Just den här dagen blev inget mer inköpt. Den här tankeställaren följer nog med mig ett tag framöver. Det blev absurt att höra Feed the world eka i affären mitt bland alla rådjurshuvuden i plast att hänga på väggen. Sådana är mycket lättare att köpa än att dela med sig av livets nödtorft till den som inget har. Vilken värld har vi skapat oss egentligen? Vad är det att vara människa, om vi tänker efter?

Visst kan vi bygga om världen till något bättre, men vi måste börja någon gång och någonstans. Det är nog inte fel att börja göra det just vid jul och just här. Många av oss har ju allting vi rimligen behöver och ganska mycket mer än så. En tanke på det kan starta en revolution.

Inga kommentarer: