Drömmar, drömmar, drömmar.... om tågresor, löplopp och publikt konstskapande av gatsten. Det händer mycket på nätterna när man sover som ett ägg, men man missar både supermåne och blodmåne :-(
Och så vaknar man till de stora nyheterna. De har också en del med drömmar att göra, det måste man ju inse. Kalmar kommun ska idag stödja det lokala näringslivet med ytterligare borgensåtagande, men eftersom det handlar om Kalmar FF och deras arenabolag så ska det inte räknas som ett företag utan som ett "allmänintresse". Det första är sannolikt helt rätt. Det andra är väl mer tveksamt. En fråga inställer sig som ett brev på posten: Om ett av kommunens stora byggföretag, ni vet någon av de där stora drakarna som producerar nya bostäder på bredden, höjden och längden, skulle behöva säkerhet för att genomföra sina projekt, hur stort är allmänintresset då? Men enligt kommunalrådet är kommunal borgen då utesluten. Det skulle nämligen då handla om "gynnande av enskild". Tja, den som bestämmer har ju självklart per definition rätten på sin sida, eller hur var det nu?
Katalonien ska inte ens tänka tanken på att bli självständiga. Det borde de väl begripa själva, katalanerna? Det är en dröm som inte kan besannas, för vet ni vad den yttersta konsekvensen blir? Jo, Barcelona får inte spela i spanska fotbollsligan. DÅ uppstår problem. Visserligen är ligan öppen för lag från Andorra, men Katalonien måste hållas kort. "Vill ni inte gå i vårt ledband i storpolitiken" säger spanjorerna "så får ni inte vara med och leka på planen heller. Ni kan spela mot er själva på Camp Nou! CL-spel kan ni bara glömma." DET kallar jag argument! Det här är lika allvarligt som grälet mellan Tuttan och Ingeborg i visan man minns från lågstadiet: Du får inte leka på min gård! Att ett folk och ett land vill ha frihet och självständighet är bara en liten petitess i sammanhanget, rent fjanteri i jämförelse alltså. Det är nämligen precis som Bill Shankly sa: "En del tror att fotboll är en fråga om liv eller död. Jag kan försäkra er om att det är mycket allvarligare än så." Vad är vanliga människors rätt till frihet egentligen värd i förhållande till Barcelona FCs möjlighet att spela i Champions League och i spanska ligan?
En vänsterföreträdare skriver på den blå debattsidan idag att det är dags att införa sex timmars arbetsdag. Det är helt rätt. Det vore ju en ren samhällsvinst! Han avslutar med att efterlysa politiker med vilja och mod att genomföra den förändringen. I Kalmar har V sedan 1998 haft ansvaret för personalpolitiken. I 17 års tid har man haft chansen att driva frågan och se till att pröva idén inom en eller flera kommunala sektorer. Sådant har nämligen fungerat i andra kommuner. I Kalmar har dock inget hänt. Det är inte politiker som saknas (här finns såväl kommunalråd som fullmäktige-, kommunstyrelse- och nämndsledamöter på olika nivåer), men kanske är det vilja och mod som saknas? Eller sitter det nån propp i maskineriet nånstans? Ja, det tål att funderas på.
I övrigt så vill jag i dagsläget slippa att kommentera idrottsläget mer. För mina lag går det knackigt, för att uttrycka sig litotetiskt (men drömmen lever ändå...) och gårdagens debacle i matchen mellan AIK och Hammarby lägger än mer illaluktande gegga i minuskorgen. Måste man elda bengaler på läktaren och utsätta andra närvarande för risken att brännas av temperaturer upp mot flera tusen grader? Och när fans skanderar att en spelare ska dö på plan så har vi förpassats långt utanför ramen för en mänsklig kultur. Är det dit idrotten leder, då vill jag inte längre vara med. Alls.
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar