måndag, mars 11, 2013

Marias återkomst

Jag var i Uppsala helgen som gick. Jag fick, som många vet, hoppa in som vigselorganist på mycket kort varsel (tisdags kväll) men jag är glad att jag gjorde det. NU alltså. Det är klart att man ställer upp när ens lille Snoddas behöver hjälp ;-) Men att spela Bach på en piporgel man aldrig har sett när Bach inte är ens normala cup of tea, det skapar ångest. SVÅR ångest. Det FÅR helt enkelt inte bli fel på en vigsel.... och det GICK bra. Tack gode Gud! Så här efteråt har jag vuxit ett par centimeter. På längden och i självförtroende ;-) Tack Bertil Hammerth som lärde mig jazzens harmonilära once upon a time. Tack vare Dig hade jag NÅT att bygga på.

Igår innan vi åkte hemåt igen var vi i Uppsala Domkyrka. Vid en guidad visning fick vi lära oss en hel massa om kyrkans historia. Det var riktigt intressant. Det som dock etsade sig fast allra mest var den här lilla kvinnan.


Konstverket heter Marias återkomst och är skapat av professorn vid Konstfack Anders Widoff 2005. Hon är en liten kvinna som med sina undrande ögon tittar in i koret där Gustav Vasa ligger begravd. Gustav Vasa gjorde Sverige protestantiskt, och som en markering gentemot den katolska kyrkan och dess helgondyrkan bestämde han sig för att låta sig bli begravd i den fd katolska storkatedralen i Uppsala på just det ställe som tidigare var helgat åt den heliga Maria. Man kan förstå att det var en markering som hette duga. Nu står hon där, från år 2005 mer än 2000 år efter hon födde sin son Jesus, och tittar stillsamt in i koret och undrar vem som har tagit hennes plats.

Vi låter Maria med det tydligt arabiska utseendet och den enkla klädedräkten bli en symbol för världens kvinnor. Vi står likadant, utanför maktens boningar och undrar vem som har tagit vår rättmätiga plats och vårt beskärda utrymme. Vem har förvisat oss från inflytande? Vem vill oss illa? Vi, som är Guds avbild precis som männen, har långt ifrån tillgång till halva friheten, halva makten och halva jorden. Vi är förvisade, och vi har en lång kamp att utkämpa innan vi får tillgång till det vi har rätt till. Första steget kan vara att vi fattar, precis som Maria på bilden ovan, att någon hindrar oss. När vi har fattat det börjar kampen.

Och det är en kamp som står på rättfärdig grund, mot förtryck, orättvisa och maktbegär. Det kan ni lita på!

Inga kommentarer: