Vet ni, jag borstar dammet från ovilliga gator bort från mina fötter. Den som känner sin Bibel förstår nog exakt vad jag menar.
Det är inte smärtfritt och det har tagit lång tid att ta mig hit, men nu är det dags. Det är hög tid att söka nya mål med nya medresenärer. Livet är ett äventyr och en gåva. Den dag då det istället känns som en förutsägbar börda så måste man ta konsekvenserna, breda ut vingarna och ställa sig beredd när den rätta vinden kommer.
Så det är precis det jag gör. Dammet borstas bort och vinden bär. Vart vet jag inte, men jag vet att Betlehems stjärna inte leder bort, utan istället hem. Hem till mig själv.
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar