söndag, mars 08, 2009

Kritikerfunderingar

Det höjs röster mot DC-matchens tomma läktare. Just nu hörs Folkpartiets Jan Björklund allra mest, kanske mest beroende på att partiet har en rikssamling under helgen. Det brukar betyda mediabevakning, så även denna gång. Därför får han stå som symbol för kritikerna även här.

Man kan tycka vad man vill om protester. Jag personligen tycker inte att just "Stoppa matchen" är det bästa sättet att protestera på. Att ha tomma läktare är däremot helt korrekt i det läge som råder. Men jag sympatiserar djupt med de demonstranter som manade till fred och försoning och som fördömer staten Israels brott mot humanitär lag och mänskliga rättigheter. Frågan är dock hur Björklund och hans kompisar tänker när de kritiserar aktionen.

I Gaza dödades över 400 oskyldiga barn. Israel använde fosforbomber med djävulska skadeverkningar. Då var Björklund tyst. Var det ok? Och nu kräver han att samma människor som protesterar mot Israel i dessa dagar ska protestera vid det kommande handbollsvärldsmästerskapet i Malmö 2011. Där deltar länder som inte har en fungerande demokrati, t ex Cuba. Där har man lång väg kvar att gå, det vet vi.

Ja, du Björklund: Du är välkommen! Tänk om vi kunde göra en bred aktion den gången! Tänk om du kunde vara med och stå sida vid sida med oss, vi som brukar höja våra röster mot förtryck! Tänk om du kunde låta din blåklintsflagga vaja bredvid vår röda fana med den vackra nejlikan!

Men det tror jag inte du vågar. Du väljer istället att vara kvar i hemmets lugna vrå och ha åsikter på avstånd, precis som tidigare. Det är inte vi som ska skämmas för att allt inte blir precis som vi vill när vi ändå försöker. Det är den som inget gör, men som ändå kritiserar dem som försöker, som borde skämmas. Men inte ens det gör ni.

Inga kommentarer: