Ett stort besparingskrav har ålagts
omsorgsnämnden. Kommunfullmäktige beslutade nämligen i början på
veckan att minska nämndens budgetram med över elva miljoner kronor. Under de
gångna åren har nämnden årligen sparat in antingen tio eller fem miljoner kronor utan att överskrida den kontinuerligt krympande budgetramen. Under 2014 har situationen försämrats. Vi har i skrivande stund ett
budgetunderskott som pekar på nästan tio miljoner kronor. Detta ger
naturligtvis konsekvenser för nämndens verksamhet. Dessa är dock
väl kända sedan tidigare. Åtgärderna har diskuterats under flera
år, vilket kommunledningen är välinformerad om.
Att spara in nästan 20 miljoner kronor under ett
år kräver åtgärder som snabbt kan börja verka. Annars måste man
vidta ännu större besparingsåtgärder. Åtgärder som effektueras
vid halvårsskiftet måste ju vara dubbelt så stora för att ge
önskad effekt, och då pratar vi om 40 miljoner kronor istället för 20. Ett
beslut fattat i december börjar naturligtvis inte ge effekt redan i
januari, men det är ändå det snabbaste vi kan göra då
kommunfullmäktige inte antog kommunens budget förrän den 15
december. Att skjuta upp beslutet till den nya nämnden medför inte
bara en ogörlig situation för en skara förtroendevalda med liten
politisk erfarenhet inom området. Endast två av 18 invalda har
uppdrag i nämnden idag medan resten är nyvalda. Det medför också
betydande och mycket större svårigheter att uppnå önskad
besparingseffekt på helårsbasis. Det är inte ansvarsfullt att
hantera en kommunal budget på det sättet. Utgångspunkten måste
alltid vara att en nämnd ska lägga en budget som har rimliga
möjligheter att klara sig inom den givna budgetramen. Att hävda
något annat, exempelvis att yrka återremiss för att skjuta upp
besluten eller att yrka avslag utan att ha några realistiska
motförslag, är tecken på att man inte vill ta sitt ansvar som
förtroendevald.
Dagens budgetbeslut, med kännbara
besparingar på en rad områden, är mycket svårt att acceptera. Det
finns dock i dagsläget inga andra alternativ. En kommunal nämnd
måste följa kommunfullmäktiges beslut, oavsett vad man anser om
det. Jag kan dock konstatera att ambitionerna i kommunfullmäktige
att skapa en jämställd och rättvis kommun med brukarens behov i
centrum inte heller den här gången var tillräckligt starka. Hade
så varit fallet hade man inte använt osthyvelsprincipen. Den
drabbar nämligen en redan drabbad, hårt utsatt och kvinnodominerad
personalstyrka mycket hårt. Den medvetenheten måste man ha som
beslutsfattare.
Birgitta Axelsson Edström
2:e vice ordförande
Omsorgsnämnden, Kalmar kommun
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar