Är det verkligen så att Sverige dör om inte falukorv serveras i skolan?

(Debattartikel i Barometern 13 april 2026)

Jag läste häpet Kristdemokraternas artikel om ideologisk skolmat i Barometern den 8 april. De vill att skolmatsedeln grundas på ”näringslära, tradition och valfrihet”. Det är inte svårt att förstå vilka väljare de vill nå. När man hänvisar till tradition så flirtas det vilt med Sverigedemokraternas väljarbas. När man pratar sig varm om svensk köttproduktion så står Centerpartiets sympatisörer i fokus. Valfrihet är en paradgren för Moderaterna men näringsläran glömdes helt i ivern att främja kött i våra skolor.

Livsmedelsverket gav i år ut nya nationella riktlinjer för skolmåltider. De grundar sig på de nordiska näringsrekommendationerna från 2023 och tar hänsyn till såväl hälsa som miljö och är ett stort kunskapsbaserat steg framåt med ett tydligt budskap: Elever behöver äta mer bönor och baljväxter och betydligt mindre rött kött. En konkret maxgräns sätts på 125 gram rött kött i veckan. Bönor och andra baljväxter lyfts fram som en proteinkälla som minskar risken för hjärt- och kärlsjukdom och flera cancerformer. Vitsen med att servera dem i skolan är att få barnen att fortsätta äta dem som vuxna. Rött kött från nöt, gris och lamm samt charkprodukter (korv och bacon) kopplas däremot till ökad risk för tarmcancer och hjärt-kärlsjukdom. Barn i Sverige äter i allmänhet rött kött i en omfattning långt över rekommenderad gräns.

Jag tycker, i motsats till KD, att skolan genom sin matsedel ska hjälpa barn och ungdomar till bättre och mer hälsosamma matvanor. Det innebär enkelt uttryckt mycket mat från växtriket och mindre mat från djurriket. En sådan matsedel kan vara både god, näringsrik, hälsosam och spännande förutsatt att det finns fantasi i köken. Jag inser att fantasi är en bristvara hos KD, men inte är det så i våra skolkök? Nog serveras hybridrätter där en del av köttet byts mot vegetabilier och bönor? Nog är ett rikt salladsbord och fullkornsbröd ett plus? Och ingen seriös aktör, trots att KD försöker framställa det så, förespråkar helt vegetarisk eller vegansk mat i skolan.

Ska vi ha en skolmat som baserar sig på näringsvärde, hälsa och hållbarhet så gäller Livsmedelsverkets rekommendationer. Föredrar vi falukorvsideologi och populistisk politik så kan vi se KDs företrädare som varnande exempel när de tar avstånd från kunskapsläget och låter barnen betala med risk för både sämre hälsa och sämre framtid.

Så kan vi väl ändå inte ha det?

Birgitta Axelsson Edström, partipolitiskt obunden men engagerad ändå, Kalmar