 |
| Sv Ps 313:3, text Britt G Hallqvist |
Helgen har passerat. Allhelgonahelgen är en sällsam
blandning av ljus och mörker. Jag har tre gravar att tända ljus vid. Två av dem
sköter jag om i övrigt också, och så brukar vi passa på att tända lite ljus vid
minneslunden också för de nära och kära som ligger i gravar på andra håll. I år
gick tankarna speciellt till svärfar Fille som fick flytta hem för en dryg
månad sedan. Sov gott ni alla som bor i ljuset!
Igår var vi på högmässa i Birgittakyrkan. Johan Kårlin
predikade precis lika bra som vanligt, om inte till och med bättre och i
gudstjänsten rymdes också en minnesstund över alla de i församlingen boende som
har lämnat jordelivet under året. Sista psalmen var 313 (texten är skriven av
Britt G Hallqvist). Det är klart att det under en söndag som går under rubriken
Alla själars dag finns en del tunga inslag, men jag var inte beredd på hur
mycket texten i Sv ps 313:3 (se bilden ovan) skulle beröra mig.
Sorgen efter mamma och pappa kom plötsligt så nära, och jag
känner så väl igen orden ”en vän man har drömt om i nätter och dagar och
äntligen finner igen”. Jag drömmer om dem och pratar med dem dagligen och jag
förlitar mig på att vi kommer att ses igen (och som sagt, jag pratar ju med dem
redan). Här kom då ett perspektiv till. Psalmtexten handlar om den offrade
Frälsaren som dog för mig och alla andra för att vi skulle bli räddade. Världen
säger att han är död, men det är inte sant. Han lever och vi ska möta honom
också, som en nära vän vi har drömt om och äntligen möter igen. Metaforerna ”som
en fader och en moder” är välkända. Så nära oss är han, som våra kärleksfulla
föräldrar som såg till att vi fick mat, värme, kärlek och verktyg att klara av
livet även när det kan blåsa snålt i väntan på den stora festen när vi kommer
hem. Så nära och så full av kärlek.
Vi går mot ljuset, sa Johan igår. Vi måste lita på det
och försöka tänka precis så. Speciellt viktigt är det nog att bli påmind om det
när så mycket annat känns mörkt. Allhelgonahelgen avslutades ju med ännu en
mörk nyhet. Mina tankar går just nu till nära, kära och anhöriga till offren
för dödsskjutningen i kyrkan i Texas. Gud,
var dem nära i mörkrets stund. Kyrie eleison.
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar