Alltså, det finns tillfällen då man undrar över hur folk är funtade. Igår var absolut ett sånt. Jag och dottern skulle hälsa på mina föräldrar innan det var dags för henne att sätta sig på tåget till Malmö. Sagt och gjort, vi satte oss i bilen och körde iväg. Efter någon kilometers körning såg vi en kombi med släp köra iväg med hög fart från en busshållplats, och mitt på vägen låg ett männisobylte med ena benet i en konstig vinkel. Naturligtvis stannade vi. En annan bil som kom från andra hållet stannade också, och fler strömmade till.
Vittnen hade sett den här kvinnan bli påkörd av bilen som körde iväg. Samma vittnen ringde efter ambulans. Vi kom några sekunder för sent för att se händelseförloppet med egna ögon. Det enda vi egentligen vet är att det låg en kvinna som var omtöcknad mitt på en ganska hårt trafikerad gata och att hon klagade på att hon hade blivit påkörd.
Nåväl, det enda vi kunde göra var att vänta på ambulansen och se till att inte andra bilar körde på henne där hon låg, och det lyckades vi med i varje fall. Jag hoppas att det gick bra för henne sen, men jag måste ju ändå undra hur man är funtad som bilförare när man ser att en människa ramlar ihop på vägen efter att man har kört förbi.
Märkte han/hon överhuvudtaget att det hände nåt? Visst, man kan göra misstag som bilförare, men hur känner man sig sen? Det är ju möjligt att hon stod mitt på vägen utan anledning, men det kan ju knappast vara ok att köra på henne för det och sedan strunta i att kolla hur det gick?
Man får inte vara synlös när man kör bil och man ska inte vara hjärtlös heller, men ibland kan man ju undra hur det egentligen står till...
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar