Naturvärdesinventering och försiktighetsprincip i kyrkans skogsbruk

På Växjö stiftsfullmäktiges sammanträde onsdagen den 25 februari lämnade de tre nomineringsgrupperna Öppen kyrka - En kyrka för alla, De Gröna i Svenska kyrkan och Himmel och jord in två motioner som rör stiftets skogsbruk. Här redovisar jag motionernas text. Vi hoppas på välvilligt och seriöst arbete vid beredningen och ett positivt svar när beslut ska fattas.

Motion nr 1:

Inventera naturvärden i skogen som Växjö stift förvaltar

Förslag till beslut

• Att egendomsförvaltningen i Växjö stift ska genomföra en gedigen inventering av naturvärden i skogarna som stiftet förvaltar.
• Att resultatet från inventeringen ska vara offentligt tillgänglig, exempelvis på stiftets hemsida eller i något externt kartverktyg som allmänheten kan se.

Motivering:

På Kyrkomötet 2025 beslutades att Svenska kyrkans skogsförvaltning ska vara ekologiskt, ekonomiskt, socialt och andligt hållbart. Riktningen är tydlig – skogsförvaltningen ska visa mer hänsyn för andra värden än de rent ekonomiska, och de ekologiska, sociala och andliga värdena ska få större prioritering än de tidigare har haft.

Förvaltningen behöver därmed göra en gedigen kartläggning över de förvaltade skogarnas ekologiska, sociala och andliga värden, och under tiden denna kartläggning görs måste försiktighetsprincipen råda – d v s att man inte avverkar i skogar som är 100 år eller äldre, där det finns uppgifter som höga naturvärden och/eller skyddsvärda arter, sociala och/eller andliga värden.

Enligt uppgift har förvaltningen redan påbörjat en inventering av sociala och andliga värden. Samtidigt är vetenskapen tydlig med att skogen är en nyckelspelare för att vi ska minska utsläppen och öka upptagen av växthusgaser samt att ge livet på jorden förutsättningar att anpassa sig till de klimatförändringar som inte längre går att hejda. Mer skog behöver skyddas, och att ha tillgång till ett bra kunskapsunderlag är en förutsättning för att avgöra vilka områden som är mest akuta att skydda, samt vilka som bör brukas hyggesfritt.

Motion nr 2:

Tillämpa försiktighetsprincipen i skogsförvaltningen

Förslag till beslut

• Att egendomsförvaltningen i Växjö stift ska tillämpa *försiktighetsprincipen i skogsförvaltningen tills en gedigen kartläggning av ekologiska, sociala och andliga värden har genomförts.

* Som försiktighetsprincip menar vi i detta fall att förvaltningen inte ska avverka i skogar som är 100 år eller äldre, eller där det finns kännedom om skyddsvärda arter och/eller höga naturvärden och/eller där det finns kännedom om sociala och/eller andliga värden såsom att skogen exempelvis används som "skolskog", friluftsområde, utegudstjänster eller dylikt. Undantag för mindre avverkningar eller att fälla enstaka träd kan endast göras för att öka/skydda naturvärdena eller för att undvika risker som förekomst av många döda träd i skogsområden där många människor vistas.

Motivering:

På Kyrkomötet 2025 beslutades att Svenska kyrkans skogsförvaltning ska vara ekologiskt, ekonomiskt, socialt och andligt hållbart. Riktningen är tydlig – skogsförvaltningen ska visa mer hänsyn för andra värden än de rent ekonomiska, och de ekologiska, sociala och andliga värdena ska få större prioritering än de tidigare har haft.

Förvaltningen behöver därmed göra en gedigen kartläggning över de förvaltade skogarnas ekologiska, sociala och andliga värden, och under tiden denna kartläggning görs måste försiktighetsprincipen råda – d v s att man inte avverkar i skogar som är 100 år eller äldre, där det finns uppgifter som höga naturvärden och/eller skyddsvärda arter, sociala och/eller andliga värden.

Utan bredd ingen spets - Om folkbildningens betydelse

Ett civiliserat samhälle som vill hålla kulturen levande ser till att det finns vägar som gör att så många som möjligt kan utveckla sin förmåga och berika livet för oss alla. Det samhället avvecklas nu till förmån för ett där enbart några få ska få chansen att vidareutvecklas. Det är en återgång till ett Sverige före folkrörelsernas tid och långt före demokratins införande. Detta är den agenda som den sittande Tidöregeringen antagit.

Vi har hört om regeringens satsning på musik för barn och ungdomar som ska ge barn med ”verklig talang” tillgång till spetsundervisning. Målet är att göra det möjligt för ännu ett svenskt musikunder. Strategin är i grunden feltänkt. Det regeringen banar väg för är inte en pedagogisk satsning utan en strukturell avveckling av lokalt musikliv. Det svenska musikundret har nämligen vuxit ur replokaler, bandkultur och kollektiva miljöer och inte genom gallring i låg ålder. Det är ett faktum som Tidöregeringen vägrar att ta till sig. Regeringens resonemang utgår istället nästan uteslutande från spets– och yrkesutbildning, satsningar som kan vara nog så viktiga men de kan aldrig ersätta replokaler, studiecirklar och öppna miljöer där människor frivilligt musicerar tillsammans. Där finns bredd, genrer och uttryck som (ännu) inte ryms inom det formella utbildningssystemet liksom självorganiserat musicerande. Det är en verksamhet som ger möjligheter och skapar människor som tror på sig själva och som därmed vågar stå upp för både sig själva och andra.

Regeringen vill inte stödja sådan verksamhet. Det är nämligen en sanning att människor blir mer lättstyrda om de varken kan eller får tänka och agera fritt. Att folkbildningen har krympt i omfattning är inte ett val som studieförbunden har gjort eller ens en effekt av pandemin vilket ibland framförs, utan en ren konsekvens av brist på ekonomiskt stöd från det offentliga. Det är ett medvetet val från politisk nivå och det borde man från de styrandes sida kunna stå för. Istället medverkar man till spridning av rena lögner om studieförbunden och utmålar dem som aktörer som inte bidrar till samhället utan främst anordnar meningslös sysselsättning för pensionärer.

Sanningen är att studieförbundens deltagare finns i alla åldrar med särskilt stark representation bland unga i musik- och replokalsverksamhet, vuxna med kort utbildning samt civilsamhällets ideella ledare. En knapp tredjedel, alltså långt ifrån en majoritet, är över 65 år och för många av dem är studiecirkeln den enda återstående sociala mötesplatsen. Att attrahera äldre deltagare är inte ett misslyckande utan något som bidrar till livskvalitet och bättre hälsa. Förresten, varför skulle rätten till folkbildning försvinna när man fyllt 65 år?

Regeringens politik kommer inte att ge oss ett nytt svenskt musikunder. Den river tvärtom ner folkbildningens infrastruktur vilket ger långsiktiga och allvarliga effekter för vårt samhälles utveckling. Om vi skulle leka med tanken att samma resonemang skulle appliceras på fotboll så skulle föreningslivets barn- och ungdomsfotboll avvecklas medan fotbollsakademierna skulle byggas ut. Vem med förståndet i behåll skulle ens för ett ögonblick tro att vi då skulle få fram ett landslag eller ens barn som gillar att röra på sig? Utan bredd får vi ingen spets vare sig inom musik och kultur eller idrott och utan folkbildning får vi inget civiliserat samhälle med hållbara människor.

Av allt att döma är det sistnämnda något som Tidöregeringen och dess stödparti inte vill ha.

Birgitta Axelsson Edström, envis folkbildare

(Debattartikel publicerad i Barometern 10 februari 2026)

Motion till kyrkofullmäktige i Kalmar pastorat: Kostpolicy

Störst av allt är KÄRLEKEN brukar vi säga. Kanske tänker vi inte alltid på vad det betyder. Runt omkring oss, och i oss, kan vi ändå se kärleken manifesterad i den skapelse vi själva är en del av. Vi har fått en jord att förvalta med mark, luft, ljus och vatten. Här ska vi leva, vi och våra barn och våra barnbarn, släkte efter släkte och generation efter generation. Vi har som mänsklighet inte alltid gjort de klokaste valen sett till hur vi behandlat jordens resurser. Det vi gör spelar roll och vi behöver bli medvetna om vad olika val betyder. Hur vi väljer energikällor, hur vi transporterar oss och de förnödenheter vi behöver och vad och hur vi väljer att äta är viktiga framtidsfrågor.

Jordens resurser är stora, men de behöver brukas med ett kärleksfullt sinne. Kärleken till Gud, till varandra och till allt som lever på jorden liksom till jorden själv är den viktigaste kraften i arbetet för en hållbar jord att leva på. Vi delar med allt annat skapat samma livskälla och vårt uppdrag är att förvalta jorden så kärleksfullt vi kan.

Ur Svenska kyrkans färdplan för klimatet:

Till och med 2027 ska:

• Svenska kyrkan vara en modig röst för rättvis omställning med omsorg om hela skapelsen, som i ord och handling tar sitt ansvar lokalt och globalt.
• Svenska kyrkan initiera och delta i samtal om värderingsförändringar avseende en människocentrerad livsförståelse och ett engagemang för naturens rättigheter.
• Svenska kyrkans verksamhet inom den grundläggande uppgiften bidra till den nödvändiga värderingsförändring som krävs för skapelsens framtid. 
• kunskap om klimaträttvisa genomsyra all verksamhet i Svenska kyrkan.
• Svenska kyrkan bearbeta andliga och existentiella perspektiv av klimatkrisen i ekumeniska och interreligiösa nätverk samt med andra samhällsaktörer.
• alla församlingar ha tillgång till stöd för att synliggöra färdplanens mål i Svenska kyrkans interna främjande- och tillsynsverktyg som lokalförsörjningsplaner, församlingsinstruktioner och visitationer.

Färdplanen är antagen på nationell nivå men den förutsätter, om den ska nå sina mål, aktion på alla nivåer. Som en del i Kalmar pastorats arbete med att följa Svenska kyrkans färdplan för klimatet behöver därför en kostpolicy formuleras och antas. Policyn ska omfatta inköp som görs till våra verksamheter och tillämpas där det är möjligt. Den kan utformas som en flerstegsprocess om det är önskvärt.

Verktyget Ät S.M.A.R.T. (Ät S.M.A.R.T.-modellen har tagits fram av Tillämpad Näringslära i Stockholms läns landsting) kan hjälpa oss vid inköp och planering:

S – större andel vegetabilier

M – mindre tomma kalorier

A – andelen ekologiskt ökas

R – rätt kött och grönsaker

T – transportsnålt

Modellen ger möjlighet till vinster såväl i hälsa (minskad risk för övervikt, hjärt- och kärlsjukdomar, diabetes och cancer) som i miljö (minskad påverkan på klimatet, minskad giftspridning, minskad övergödning samt bevarande av odlingslandskapet).

Vi föreslår därför att kyrkofullmäktige i Kalmar pastorat beslutar 

att en kostpolicy med utgångspunkt i verktyget Ät S.M.A.R.T. utarbetas och antas för pastoratets matinköp.

 

Kalmar 2026-02-01

 

Birgitta Axelsson Edström, Pierre Edström, Emilia Gustafsson Per-Ola Hall, Sara Törnlöf Romin och Claes Ågren

Öppen kyrka – En Kyrka för alla

Motion till kyrkofullmäktige i Kalmar pastorat: Regnbågsnyckeln

Så tidigt som år 2009 tog Svenska kyrkan beslut om att viga par till äktenskap oavsett kön. 2013 fattade Kyrkomötet beslut om att uppmuntra alla arbetsplatser inom Svenska kyrkan att hbtq-certifieras. Som ett led i detta startades ett projekt i Växjö stift för att öka kompetens och möjliggöra reflektion kring mångfald, hbtq (Hbtq – homo, bi, trans och queer. Begreppet har sedan utvecklats till hbtqia+ där de tillagda bokstäverna står för intersexpersoner och asexuella och och plustecknet inkluderar andra könsidentiteter som går utanför hbtqia) och normer hos medarbetare och förtroendevalda.

Tillsammans med Sensus studieförbund och EKHO (EKHO – ekumeniska grupperna för kristna hbtq-personer, från 2024 kallad Kristna Regnbågsrörelsen) har en process tagits fram som ger församlingar och pastorat möjligheten att öka sin kompetens och att få ta emot märkningen Regnbågsnyckeln. Sedan 2018 är processmodellen tillgänglig för alla församlingar/pastorat, stiftsorganisationer och andra kyrkliga arbetsplatser inom Svenska kyrkan. Arbetet har spridit sig och fortsätter att vara framgångsrikt.

Regnbågsnyckeln är en märkning som visar att förtroendevalda och medarbetare i en församling genomgått processmodell Regnbågsnyckeln för en mer inkluderande kyrka och har viljan att arbeta aktivt för mångfald och öppenhet. Detta i sin tur kan leda till att hbtqia+-personer känner större trygghet i församlingarna. Processen öppnar för kontinuerligt värderingsarbete.

Processmodellen består av föreläsningar, studiecirklar och visionsarbete utifrån boken Så att jag kan komma in. Boken är ett samtalsmaterial kring normer, hbtq och kristen tro som är skriven av Erik Andersson, numera Gyll, och Frida Ohlsson Sandahl och utgiven av Riksförbundet EKHO. I boken finns fem livsberättelser från kristna hbtq-personer som delar sina erfarenheter. Till livsberättelserna finns sju samtalsteman, exempelvis identitet, bibelsyn och bemötande.

Vi anser att det är mycket viktigt att kyrkan arbetar med mångfald och inkludering och har kompetens i bemötandefrågor. Det gäller både anställda, förtroendevalda och ideella medarbetare. Att mötas och samtala i studiecirkelform är en god grund för demokrati och ger också möjligheter till fördjupad insikt såväl i den kristna tron och dess teologi som i ens egna förutfattade meningar. Vi är övertygade om att Kalmar pastorat med dess fem församlingar och verksamheter har en god grund i sammanhanget att bygga vidare på och ser möjligheter för Kalmar att genom Regnbågsnyckeln lyfta arbetet ännu mer.

En motion med liknande lydelse lämnades in 2017. Vid behandlingen fick den ingen framgång. Nu åtta år senare borde tiden, men även kunskapsnivån, vara mogen för ett positivt svar. I Kalmar ska naturligtvis kyrkan se till att alla kan komma in!

Vi föreslår därför att kyrkofullmäktige i Kalmar pastorat​ beslutar

att uppmuntra samtliga fem församlingar och pastoratets kansli att genomföra ovanstående

process så att märkningen Regnbågsnyckeln kan tilldelas, samt

att anslå erforderliga medel i kommande budgetarbete.

Kalmar 2025-11-10

 

Birgitta Axelsson Edström, Pierre Edström, Emilia Gustafsson, Per-Ola Hall, Sara Törnlöf Romin och Claes Ågren

Öppen kyrka – En Kyrka för alla

Motion till kyrkofullmäktige i Kalmar pastorat: Utveckla musikmötesplatserna i kyrkan

Den svenska folkbildningen har traditionellt erbjudit repetitionslokaler till amatörmusiker i olika åldrar. Det är ett faktum att de framgångar som svensk musik har haft internationellt springer ur en kvalificerad, stor och fri bildningsverksamhet som tillåtit ungdomar att skapa egen musik. Nu ser vi att den stora neddragningen av statsbidrag till studieförbunden gör att dessa möjligheter krymper avsevärt. Musikhus runt om i hela landet stängs eftersom studieförbunden inte klarar att hålla verksamhet igång inom de allt snävare ekonomiska ramarna. Det betyder att dagens unga berövas chanser till kreativitet som tidigare generationer tagit för given.

Svenska kyrkan förfogar över stora resurser, inte minst inom musikverksamhet. När folkbildningen tvingas stänga ner kan kyrkan dock öppna upp. Vi menar att kyrkan ännu mer än idag kan öppna sina dörrar för fler att repetera tillsammans och att spela upp i olika sammanhang.

Det kan inte enbart handla om orgelundervising. Kyrkomusiken är ett mycket viktigt område för såväl dagens kyrka som morgondagens. Satsningen bör särskilt inriktas till barn och ungdomar. På detta sätt kan kyrkan bli en berikande mötesplats i ännu ett avseende, nämligen som en plats där unga tillåts att skapa tillsammans och utveckla sin kreativitet. Det är vår absoluta övertygelse att öppna kyrkdörrar leder till vinster för alla inblandade och i förlängningen både till ett rikare samhälle och ett rikare kyrkoliv. Där vi känner oss välkomna och tillåts att utvecklas, där både trivs vi och stannar kvar.

Vi föreslår därför att kyrkofullmäktige i Kalmar pastorat​ beslutar

att uppmuntra samtliga fem församlingar att öppna sina dörrar för musicerande barn och ungdomar,

att undersöka möjligheterna att i åtminstone en församling inrätta bemannade och enkelt utrustade replokaler, gärna med inspelningsmöjligheter, riktade till barn, unga och unga vuxna som kan nyttjas av flera församlingar,

att utveckla samarbetet med Svenska kyrkans Unga, när organisationen åter etablerar sig i pastoratet, kring musikverksamhet i församlingarna, samt

att anslå erforderliga medel i kommande budgetarbete.

Kalmar 2025-11-10

Birgitta Axelsson Edström, Pierre Edström, Emilia Gustafsson, Per-Ola Hall, Sara Törnlöf Romin och Claes Ågren

Öppen kyrka – En Kyrka för alla

Motion till kyrkofullmäktige i Kalmar pastorat: Hög tid för källsortering

Alltfler i vårt samhälle förstår vikten av sopsortering. De flesta av oss källsorterar säkert hemmavid och det vore därför naturligt att Kalmar pastorat även underlättar för sådan hantering. Så är dock inte fallet. På Domprostgården i anslutning till sammanträdesrummet på gatuplanet saknas kärl för sortering. När kyrkofullmäktige sammanträder i Birgittakyrkan finns inte heller där tillräckligt med separerade kärl utan allt avfall slängs i samma papperskorg. Det är, för att uttrycka sig tydligt, pinsamt omodernt i ljuset av att kyrkan sedan länge bestämt sig för att arbeta efter Färdplan för klimatet.

Vi föreslår därför att kyrkofullmäktige i Kalmar pastorat beslutar 

att ett enhetligt och tydligt system för källsortering implementeras i pastoratets samtliga lokaler. Det ska helt enkelt vara lätt att göra rätt!

Kalmar 2025-11-10

Birgitta Axelsson Edström, Pierre Edström, Emilia Gustafsson, Per-Ola Hall, Sara Törnlöf Romin och Claes Ågren

Öppen kyrka – En Kyrka för alla