Medan goa dottern och jag åkte till Göteborg för att springa benen av oss på Liseberg skulle goe liberalen ta en tur hem till Åtvidaberg. Efter många försök gick det till slut att boka biljetter på Kustpilen till Linköping. Man ska inte tro att det var enkelt. Medelst nätet blev det tji. Vi fick helt sonika ta oss in till resebutiken på centralstationen för att via traditionell lucka få tag i de hett eftertraktade biljetterna. Vi kan nämna att goa dotterns och mina biljetter anlände till vår brevlåda dagen efter vi beställde dem här vid datorn. Hur som helst, vi tog oss iväg nästan vid samma tidpunkt måndagen den 14 juli, okristligt tidigt ca 0545. Vi åkte mot Alvesta, goe liberalen mot Hultsfred och Linköping.
När han hade satt sig tillrätta fick han via högtalaren veta att toaletterna var fulla och därigenom oanvändbara. Nödiga passagerare skulle få gå av i Vimmerby om behoven var trängande. Till saken hör att vi tack och lov inte hann dricka så mycket kaffe hemmavid innan vi åkte iväg. Frukosten skulle intas på tågen nämligen. Nåväl, goe liberalen avstod det osäkra Vimmerbytoabesöket och anlände tryggt och säkert till Linköping där man tack och lov har uppfunnit fungerande toaletter på stationen. Jag tror att vi hade haft ett antal nya sprinter-OS-hopp om någon hade klockat passagerarna när de sprang av Kustpilen den förmiddagen! Själva tog vi oss utan några som helst svårigheter med ett bekvämt SJ-tåg med både toalett och servering till Göteborg via Lisebergs station. På hemvägen dagen efter var det vårt tåg som strulade, eftersom det tåg vi skulle åka med var trasigt och det blev spårbyten och tågbyten om vartannat, men till Kalmar kom vi ändå nästan i tid. Det tog väl fem minuter extra eller nåt sånt. Då hade Lisebergsbesökarna det värre. Åtminstone de som satt i attraktionen Rainbow.
Nåväl, nu i fredags var det dags att åka Kustpilen igen. Ett besök i Linköping, en färd på Kinda kanal och hemmamatch i Åtvidaberg väntade denna gång vi skulle gästa svärföräldrarna. På stationen inköptes tidningar som vi skulle avnjuta vid fikat på tåget. Icke sa Nicke. Så blev det icke. Istället för tåg blev det bussresa under en av sommarens varmaste dagar. Och fikamöjligheterna inskränktes till en halv kopp kaffe. Alltså, vi kom nästan i tid till gamla Linkeboda, så man ska ju inte klaga, men har man suttit på en buss non-stop fram och tillbaka till Rimini ett par veckor tidigare så väljer man ju inte buss igen.... Men ok, det gick ju i alla fall. Bekvämt var det dock inte. Tydligen fanns det inte tågsätt så det räckte. Nähä.
Hemresan nalkades i tisdags. Och tänk vilken lycka, det STOD verkligen ett TÅG på stationen och väntade :-) Och det körde, visserligen lite för sent, men det körde ÄNDA TILL KALMAR :-) Och toaletten var ANVÄNDBAR! På vägen skulle vi ha lite fika. Där blev det stopp. Kortautomaten fungerade inte. Nåväl, lite kontanter hade vi och kunde betala men fick inte växeln tillbaka eftersom det inte fanns någon växelkassa heller. Till vegetarianer fanns knäckebröd, till andra mjuka mackor med ost och skinka. Men det var ok. Jag behöver inte mer mitt på dagen. Goe liberalen tog en mjuk macka och hade dåligt samvete ungefär halva mackan. Sen upptäckte han att den var frusen. Visst kan man förstå att det gäller att hålla huvudet kallt om man jobbar på Kustpilen, men man måste ju inte stoppa in bredda mjuka mackor i frysen för den sakens skull. Liberalen satt sedan resten av resan och grämde sig över att han inte tog mackan i strut och valde chokladtopping till.
Kustpilen är en upplevelse för sig. Förr var det den oerhört breda östgötska dialekten i högtalarna som präglade tågresorna utmed Stångdalsbanan. Numera är det röra, krångel, problem och osäkerhet. Å andra sidan har vi sluppit förseningar på sex timmar vilket andra har fått stå ut med. Hur som helst, för att åka säkert med Kustpilen bör man alltså tänka på följande:
- lägg ingen tid på att leta biljetter på nätet (Där finns ju inga i alla fall...)
- egen fika medtages (förutsatt att man inte är äventyrlig av sig och vill prova en glasstrut med ost- och skinksmak)
- egen toalett medtages (Det lär finnas nåt som heter PortaPotti som är någon form av transportabel potta. Förr hade överklassen egna pottskåp med sig på resor. Det kanske kan vara nåt att ta efter?)
- egen klocka lämnas med fördel hemma (för att undvika stressande klockkontroller. Det man inte vet har man inte ont av!)
och sist, men absolut inte minst:
- eget tåg medtages (för säkerhets skull)
Sverige är fantastiskt. Frågan är dock om det blir mer fantastiskt av privatiseringsivern på järnvägen. Jag är minst sagt tveksam.